Rosévin avfärdas ofta som ett sommarvin — till fel. Den som arbetar sig igenom utbudet på genussland.de hittar viner som utmanar fördomarna om rosé: torra, strukturerade, med aromer från surkörsbär till örter. 44 roséer som håller hela året.
Tillverkningsmetoder i korthet
Det finns tre sätt att göra rosé på — och alla tre finns representerade i utbudet.
-
Saignée: Under jäsningen av rödvinsmusten avlägsns en del av musten. Resultatet blir en kraftigare, ofta mörkare rosé.
-
Direktpressning: Röda druvor pressas direkt, precis som vitt vin. Det ger ljusa, eleganta roséer med lite tannin — standarden för Provence-stil.
-
Chiaretto: Den norditalienska traditionen vid Gardasjön. Kort mustuppehåll, precis syra, salt eftersmak. I utbudet från Pasini San Giovanni, Cà dei Frati och Perla del Garda.
Länder och vinmakare
Det tyska rosévin (25 viner) kommer huvudsakligen från Pfalz och Rheinhessen: Knipser, Rings, Philipp Kuhn, Weedenborn, Kühling Gillot och Markus Schneider visar vad moderna Pinot Noir- och cuvée-roséer kan göra.
Det italienska rosévin (15 viner) är nästan uteslutande Chiaretto från Gardasjön — salt, örtigt, mycket matvänligt. Dessutom finns enskilda roséer från Sydtyrolen på Lagrein eller Vernatsch.
Det österrikiska rosévin (4 viner) är ett smalt men karaktärsfullt utbud: Zweigelt-rosé från Nimmervoll och den biodynamiska ”naked rosé” från Gernot Heinrich.
Bra att veta: Frostig kylskåpstemp är en dålig idé för rosé. 10–12 °C får frukt och örter att komma fram i glaset; under 8 °C stängs vinet och smakar vattnigt.
När passar rosé, och när inte?
Rosé är den perfekta kompromissen mellan vitt och rött — och det är precis dess styrka. Till medelhavsinspirerade rätter, fisk med tomat, grillade grönsaker eller antipasti är rosé ofta det bästa valet. Till kraftiga köttätter väljer vi hellre rött vin, och till ren fisk hellre vitt vin.