Rosévin avfärdas ofta som ett sommarvin — felaktigt. Den som provar sig igenom sortimentet hos genussland.de hittar viner som motarbetar klichéer om sommarvin: torra, strukturerade, med aromer från vinbär till örter. 44 roséviner som håller hela året.
Tillverkningsmetoder i korthet
Tre vägar leder till rosé — och i vårt sortiment finns alla tre representerade.
-
Saignée: Under rödvinets skalmaceration tappas en del av saften av. Resultatet är ett kraftfullare, ofta mörkare rosévin.
-
Direktpressning: Röda druvor pressas omedelbart, precis som vitt vin. Detta ger ljusa, eleganta roséviner med lite tannin — standarden för provensalsk stil.
-
Chiaretto: Den norditalienska traditionen vid Gardasjön. Kort skalkontakt, precis syra, salt eftersmak. Finns i sortimentet hos Pasini San Giovanni, Cà dei Frati och Perla del Garda.
Länder och vinproducenter
Det tyska rosévinet (25 viner) kommer till största del från Pfalz och Rheinhessen: Knipser, Rings, Philipp Kuhn, Weedenborn, Kühling Gillot och Markus Schneider visar vad moderna roséer på Spätburgunder och Cuvée går för.
Det italienska rosévinet (15 viner) är nästan uteslutande Chiaretto från Gardasjön — salt, örtigt och mycket matvänligt. Dessutom finns enstaka sydtyrolska roséviner gjorda på Lagrein eller Vernatsch.
Det österrikiska rosévinet (4 viner) är begränsat till antalet, men karaktärsfullt: Zweigelt-rosé från Nimmervoll och det biodynamiska "naked rosé" från Gernot Heinrich.
Bra att veta: Isande kylskåpstemperatur är fel för rosévin. 10–12 °C får fram frukt och örter i glaset; under 8 °C sluter sig vinet och smakar vattnigt.
När ska man välja rosé, och när inte?
Rosé är mellanlösningen mellan vitt och rött — och det är precis det som är dess styrka. Till medelhavskryddade rätter, fisk med tomat, grillade grönsaker eller antipasti är rosé ofta det bästa valet. Till kraftiga kötträtter väljer vi hellre rött vin, och till ren fisk snarare ett vitt vin.
